Följ vår hudterapeut

Jag tror inte att jag är ensam om att ha sett hudvårdsprodukter som lovar skydd mot blue light, HEV-ljus och “digital aging”.

Och jag ska erkänna – första gången jag började läsa om det tänkte jag också:

Behöver vi verkligen skydda huden från mobilen nu också? 😅

Svaret är lite mer nyanserat än vad marknadsföringen ibland får det att låta.

💙 VAD ÄR BLÅTT LJUS?

Blått ljus är en del av det synliga ljuset.

Vi utsätts för det både från solen och från skärmar som mobiltelefoner, datorer och surfplattor.

Och ja – forskning visar att synligt ljus, inklusive blått ljus, kan påverka huden, framför allt när det gäller pigmentering.

Det verkar vara särskilt relevant för personer med mer pigmenterad hud och för den som har exempelvis melasma.

Men här kommer det viktiga:

📱 BLÅTT LJUS FRÅN MOBILEN ÄR INTE SAMMA SAK SOM BLÅTT LJUS FRÅN SOLEN

Det här tycker jag ofta försvinner i diskussionen.

I studier där man har sett tydliga pigmentförändringar har huden utsatts för betydligt högre doser av blått ljus än vad vi normalt får från en skärm.

När forskare faktiskt har mätt ljuset från vanliga mobiltelefoner, surfplattor och datorer har exponeringen varit väldigt låg – och bedömts som osannolik att vara skadlig för huden vid normal användning.

Så personligen hade jag inte köpt en särskild “blue light-kräm” bara för att jag sitter framför datorn hela dagen.

☀️ DET JAG HELLRE SKYDDAR MIG MOT ÄR SOLEN

Solen är en betydligt större källa till synligt och blått ljus än våra skärmar.

Och här finns det faktiskt något intressant att tänka på om du jobbar med pigmentering.

Vanligt SPF skyddar framför allt mot UV-strålning, medan synligt ljus kräver lite annat skydd.

Tintade solskydd som innehåller järnoxider kan ge bättre skydd mot synligt ljus och rekommenderas bland annat vid melasma och hyperpigmentering.

Det här tycker jag är mycket mer relevant än att vara rädd för datorskärmen.

👀 SÅ BEHÖVER JAG EN SÄRSKILD BLUE LIGHT-RUTIN?

För de allra flesta?

Nej, det tycker jag inte.

Jag hade mycket hellre lagt fokus på:

☀️ ett bra solskydd

🧴 en rutin som huden trivs med

✨ antioxidanter om de passar din hud

🌿 att behandla eventuell pigmentering på ett genomtänkt sätt

Har du däremot melasma eller lätt får hyperpigmentering kan det vara värt att tänka extra på synligt ljus från solen och välja ett tintat solskydd med järnoxider.

💡 MITT HUDTERAPEUT-TIPS

Jag tycker att “blue light” är ett väldigt bra exempel på hur något kan vara vetenskapligt möjligt – men ändå bli överdrivet i marknadsföringen.

Ja, blått ljus kan påverka huden vid tillräckligt hög exponering.

Men nej, dagens forskning ger oss inte anledning att tro att några timmar framför mobilen automatiskt leder till för tidigt hudåldrande.

Så jag hade inte stressat över skärmen.

Jag hade fortsatt vara betydligt mer noggrann med solen. ☀️📱✨

Jag tycker att SPF är en av de där vanorna som är enklast att göra just till en vana.

Inte något man plockar fram först när det blir strandväder – utan något man använder året runt. ☀️

Och ja, UV-strålningen är lägre under vintern i Sverige. Men den försvinner inte helt.

Det är därför jag personligen tycker att det är smartare att tänka:

SPF året runt – men med extra noggrannhet när UV-exponeringen ökar.

❄️ VARFÖR JAG ÄNDÅ ANVÄNDER SPF PÅ VINTERN

Även under vintern kan huden utsättas för UV-strålning.

UVA, som bland annat bidrar till fotoåldrande och pigmentförändringar, finns kvar även när solen känns svagare.

För mig handlar SPF därför inte bara om att undvika att bränna sig – utan också om att skydda huden långsiktigt.

Och om man redan använder aktiva ingredienser, jobbar med pigmentering eller vill förebygga solrelaterade hudförändringar tycker jag att en daglig SPF-rutin blir ännu mer relevant.

🏔️ SNÖ KAN ÖKA EXPONERINGEN

Det här tycker jag många missar.

Snö kan reflektera en stor del av UV-strålningen, vilket betyder att exponeringen kan bli betydligt högre än man först tror.

Så om jag ska vara ute länge, åka skidor eller vistas i fjällen?

Då är SPF verkligen inget jag hoppar över.

🌥️ MOLN BETYDER INTE NOLL UV

Även molniga dagar kan en del UV-strålning nå huden.

Därför tycker jag att det är enklare att ha SPF som en del av morgonrutinen än att varje dag försöka avgöra om det “behövs eller inte”.

För mig handlar det mycket om konsekvens.

💡 MITT HUDTERAPEUT-TIPS

Jag brukar tänka så här:

SPF är som tandborstning för huden.

Det behöver inte kännas dramatiskt eller avancerat – det är bara en bra vana att ha.

På vintern kan du absolut anpassa produktens konsistens efter huden, till exempel välja en mer återfuktande SPF om huden blir torrare.

Men jag tycker ändå att själva solskyddet får stanna kvar i rutinen året runt.

För även om UV-index är lägre på vintern, så är huden fortfarande värd att skydda. Mina favoriter hittar du nedanför ✨

Silikoner är en sån ingrediensgrupp som jag tycker har fått ett lite onödigt dåligt rykte.

Jag hör fortfarande ganska ofta saker som:

“Silikoner lägger sig som plast över huden.” “De täpper till porerna.” “Huden kan inte andas.”

Men när man faktiskt tittar på vad vi vet om silikoner i hudvård blir bilden mycket mer nyanserad.

✨ VAD ÄR SILIKONER EGENTLIGEN?

Silikoner är en grupp syntetiskt framställda ämnen som används väldigt mycket i hudvård, makeup och hårvård.

En av de vanligaste är dimethicone.

Jag tycker om dimethicone i många formuleringar just för att den kan göra huden mjukare, minska friktion och ge en slät känsla utan att behöva kännas tung eller fet.

Den används också ofta i produkter för känslig eller acnebenägen hud eftersom den generellt har låg reaktivitet.

👀 MEN TÄPPER SILIKONER TILL PORERNA?

Inte automatiskt.

Dimethicone brukar beskrivas som icke-komedogent och används faktiskt ofta i fuktkrämer som är framtagna för acnebenägen hud.

Det betyder däremot inte att varje produkt som innehåller silikon passar varje hud.

Det här är en viktig skillnad.

Om du får tilltäpptheter av en produkt är det väldigt svårt att peka ut en enda ingrediens bara genom att läsa INCI-listan. Det är hela formuleringen, mängden av olika ingredienser och hur just din hud reagerar som spelar roll.

Så jag hade inte sett ordet dimethicone och direkt tänkt:

“Den här kommer täppa till mina porer.”

🫧 KAN HUDEN “ANDAS” GENOM SILIKONER?

Det här är också ett uttryck jag hade varit lite försiktig med.

Huden andas inte på samma sätt som våra lungor gör.

Silikoner som dimethicone kan bilda en skyddande film på hudytan, men det betyder inte att huden blir helt förseglad.

💧 VARFÖR ANVÄNDER MAN DEM DÅ?

För mig är silikoner framför allt en formuleringsingrediens.

De kan bland annat:

✨ göra huden mjukare och slätare

✨ förbättra hur en produkt sprider sig

✨ minska en fet eller klibbig känsla

✨ hjälpa till att skydda hudytan

✨ förbättra känslan i exempelvis SPF och makeup

Det är också därför vi hittar dem i allt från fuktkrämer till primers och solskydd.

Och det tycker jag är ganska viktigt att komma ihåg: en ingrediens behöver inte vara “aktiv” för att vara värdefull i en formula.

🌿 ÄR SILIKONER “DÅLIGA” FÖR HUDEN?

Jag skulle inte säga det.

Vanliga silikoner är väldigt stabila och brukar mest stanna på hudytan, där de hjälper till att göra huden mjuk och slät.

Det betyder förstås inte att alla silikoner är identiska eller att varje produkt fungerar för alla.

Men jag tycker att det blir missvisande att prata om silikoner som om de generellt vore en problematisk ingrediensgrupp för huden.

💡 MITT HUDTERAPEUT-TIPS

Om du har en produkt som innehåller silikoner och huden mår bra av den?

Då hade jag inte bytt ut den bara för att någon på sociala medier säger att silikoner “kväver huden”. 😉

Och om du får finnar eller tilltäpptheter av en produkt?

Titta på hela produkten och hur huden reagerar, inte bara på om det står dimethicone i ingredienslistan.

För mig är det här ännu ett bra exempel på varför hudvård sällan är så enkelt som:

“Den här ingrediensen är bra.”

eller

“Den här ingrediensen är dålig.”

Det är nästan alltid formulan och huden tillsammans som avgör. ✨

Har du börjat med en ny aktiv produkt, fått fler finnar och tänkt:

“Det är bara purging – jag måste fortsätta!” 😅

Det här är något jag ser och hör ganska ofta, och här vill jag faktiskt vara lite försiktig med ordet purging.

För även om begreppet används överallt inom hudvård är det inte så enkelt som att fler finnar efter en ny produkt automatiskt betyder att huden “rensar ut”.

✨ VAD ÄR PURGING EGENTLIGEN?

När man pratar om purging menar man oftast en tillfällig försämring av finnar efter att man börjat med exempelvis en retinoid eller annan aktiv produkt som påverkar hudens cellomsättning.

Men här blir det intressant.

När forskare har tittat på kliniska studier av topikala retinoider har man faktiskt inte hittat tydligt stöd för att de generellt orsakar en initial acne-flare. Acne kan dessutom naturligt gå upp och ner, vilket gör det väldigt lätt att koppla ett nytt utbrott till den produkt man precis börjat använda.

Så jag hade inte automatiskt tänkt:

“Fler finnar = produkten fungerar.”

🔥 IRRITATION ÄR DÄREMOT VÄL KÄNT

Det här är betydligt tydligare.

Retinoider kan framför allt i början orsaka:

• torrhet

• rodnad

• fjällning

• sveda

• stickningar

• ökad känslighet

Hur mycket huden reagerar påverkas bland annat av vilken retinoid man använder, koncentrationen, formuleringen, hur ofta den används och den egna hudens tolerans.

Och det är här jag tycker att man ska börja lyssna på huden istället för att försöka kämpa sig igenom allt.

👀 SÅ HUR SER JAG SKILLNADEN?

Här kommer kanske det lite tråkiga – men ärliga – svaret:

Det går inte alltid att avgöra säkert hemma.

Jag skulle däremot bli mer misstänksam på irritation om huden samtidigt börjar:

🔥 svida eller bränna

🍂 fjälla mycket

🔴 bli tydligt röd

😣 kännas öm, stram eller obehaglig

🧴 reagera på produkter som den vanligtvis tolererar

Då tycker jag inte att man ska lugna sig själv med att “det bara är purging”.

Och jag hade varit försiktig med gamla tumregler som:

“Purging kommer bara där du brukar få finnar.”

Det är helt enkelt inte ett tillräckligt säkert sätt att avgöra vad som händer.

💡 VAD GÖR JAG OM HUDEN BLIR IRRITERAD?

Mitt första råd är nästan alltid att backa lite.

Du behöver inte automatiskt sluta med produkten för alltid, men huden kanske behöver en lugnare introduktion.

Jag hade till exempel:

💧 fokuserat på återfuktning

🫧 hållit rengöringen mild

🧴 använt en enkel mjukgörande kräm

🌙 minskat hur ofta den aktiva produkten används

☀️ varit noggrann med SPF

Gradvis introduktion och att glesa ut användningen är också strategier som används för att förbättra toleransen för topikala retinoider.

⚠️ DET HÄR VILL JAG VERKLIGEN SKICKA MED

Jag tycker att vi måste sluta se irritation som ett bevis på att hudvård “fungerar”.

Sveda är inte effekt. Fjällning är inte ett mål. Och fler finnar betyder inte automatiskt purging.

Om huden blir lite torr när du introducerar en retinoid kan det vara en vanlig övergående reaktion.

Men om huden blir kraftigt röd, bränner, gör ont eller fortsätter försämras?

Då hade jag inte fortsatt i hopp om att det måste bli värre innan det blir bättre.

Hudvård behöver inte göra ont för att ge resultat. ✨

Jag får ganska ofta känslan av att vi “ska” ha en helt ny hudvårdsrutin så fort årstiden ändras.

Lätt gelkräm på sommaren. Rik kräm på vintern. Syror på hösten. Extra glow på våren. 😅

Men behöver man verkligen byta ut hela sin hudvård fyra gånger om året?

Nej, inte nödvändigtvis.

Jag tycker mycket mer om att tänka så här:

Byt inte rutin efter kalendern – justera den efter hur huden faktiskt mår.

❄️ VARFÖR KAN HUDEN KÄNNAS TORRARE PÅ VINTERN?

Här finns det faktiskt en ganska logisk förklaring.

När luftfuktigheten sjunker, samtidigt som vi vistas mycket i uppvärmd och torr inomhusluft, kan huden få svårare att behålla vatten. Då kan den kännas torrare, stramare och ibland även lite känsligare.

Jag märker därför ofta att det inte är hela rutinen som behöver förändras – utan kanske bara ett eller två steg.

Det kan till exempel räcka att byta:

💧 en lätt lotion → en lite rikare kräm

🫧 en mer rengörande cleanser → en mildare variant

✨ mycket exfoliering → lite färre exfolierande kvällar

Har huden börjat strama, flagna eller svida tycker jag definitivt att det är viktigare att lyssna på det än att försöka hålla fast vid exakt samma rutin året runt.

☀️ OCH PÅ SOMMAREN DÅ?

När det blir varmare och luftfuktigheten förändras kan samma feta kräm som kändes fantastisk i januari plötsligt kännas alldeles för tung.

Då brukar jag själv hellre skala ner lite.

Kanske en lättare fuktkräm, färre lager och framför allt en SPF som känns så bra att jag faktiskt vill använda rätt mängd varje dag.

Men även här gäller samma sak: bara för att det är sommar betyder det inte automatiskt att alla behöver lätt hudvård.

En torr hud är fortfarande en torr hud i juli. 😉

🧴 MÅSTE JAG BYTA MINA AKTIVA PRODUKTER?

Inte bara för att årstiden ändras.

Om din retinoid, C-vitamin eller exfoliering fungerar fint och huden mår bra behöver du inte automatiskt pausa den.

Men jag tycker att man ska vara lite flexibel.

Om huden blir torrare och mer lättirriterad under vintern kan det exempelvis vara klokt att använda starkare aktiva produkter lite mer sällan istället för att fortsätta exakt som vanligt.

American Academy of Dermatology lyfter också att exfolierande syror kan upplevas mer irriterande när huden blivit torrare under kalla och torra perioder.

☀️ EN SAK JAG INTE BYTER BORT PÅ VINTERN

SPF.

Det här är en av de saker jag gärna vill slå hål på: solskydd är inte en produkt som bara hör sommaren till.

UV-strålning finns året runt, så jag ser SPF som en del av min grundrutin även när det är kallt ute.

💡 MITT HUDTERAPEUT-TIPS

Jag hade alltså inte gjort en “vinterrutin” och en “sommarrutin” bara för sakens skull.

Jag hade istället frågat huden:

Känns du torrare? → Lägg till mer mjukgörande och barriärstöd.

Känns du fetare eller tung? → Gå ner i konsistens.

Börjar aktiva produkter svida? → Minska frekvensen.

Mår huden precis som vanligt? → Fortsätt som vanligt. 🙌

För mig är det egentligen kärnan här:

Hudvård ska följa huden – inte kalendern. 🍂☀️

“Om 5 % är bra måste 10 % vara dubbelt så bra.”

Men huden fungerar inte riktigt så. 😅

Som hudterapeut tittar jag mycket hellre på hela formuleringen, hudens tolerans och hur konsekvent produkten faktiskt går att använda än att bara stirra mig blind på en procentsats.

För ibland ger en högre koncentration mer effekt.

Men ibland ger den mest… mer irritation.

✨ C-VITAMIN – MER HAR EN GRÄNS

L-askorbinsyra är en av de mest studerade formerna av C-vitamin.

Här finns forskning som visar att upptaget i huden ökar upp till ungefär 20 %, men över den nivån verkar man inte få ett bättre upptag – och risken för irritation kan istället öka.

Det betyder inte att alla behöver 20 %.

En produkt på 10–15 % kan fortfarande vara väldigt effektiv – och kanske mycket lättare att använda regelbundet.

Och här spelar även saker som pH, stabilitet och själva formuleringen stor roll. En hög procentsats av en instabil ingrediens är inte automatiskt bättre än en lägre koncentration i en välformulerad produkt.

🧴 RETINOL – STARKARE KAN OCKSÅ BETYDA SVÅRARE ATT TOLERERA

Retinol är ett bra exempel på varför jag inte tycker att högst procent automatiskt vinner.

I en studie jämfördes 0,1 %, 0,3 % och 1 % retinol. Där gav 0,3 % och 1 % liknande förändringar i flera markörer kopplade till hudens remodellering, medan 0,3 % tolererades betydligt bättre än 1 %.

Det finns dessutom kliniska studier där 0,1 % retinol har förbättrat synliga tecken på fotoåldrande med relativt god tolerans.

Så högre styrka är inte alltid synonymt med bättre resultat i praktiken.

För om produkten gör huden så irriterad att du bara kan använda den sporadiskt – är den då egentligen mer effektiv för just dig?

💧 NIACINAMID – BEHÖVER VI VERKLIGEN 10–20 %?

Niacinamid är en ingrediens där vi ofta ser ganska höga koncentrationer i dagens produkter.

Men mycket av den kliniska forskning som visar effekt på bland annat ojämn hudton, textur och synliga ålderstecken har gjorts på koncentrationer kring 2–5 %.

Det betyder inte att 10 % automatiskt är “fel” – men det betyder att vi inte kan säga att dubbelt så hög koncentration ger dubbelt så bra resultat.

Och högre koncentrationer kan för vissa hudtyper kännas mer irriterande.

🔬 DET ÄR HÄR FORMULERINGEN KOMMER IN

När jag bedömer en produkt tittar jag därför inte bara på:

Hur många procent innehåller den?

Jag vill också veta:

✨ Vilken form av ingrediensen används?

✨ Hur stabil är den?

✨ Vilket pH har produkten?

✨ Hur är ingrediensen levererad i huden?

✨ Vad finns mer i formulan?

✨ Hur ofta går produkten faktiskt att använda?

Två produkter med “10 % av samma ingrediens” kan därför bete sig väldigt olika på huden.

💡 MITT HUDTERAPEUT-TIPS

Se procent som en del av informationen – inte hela svaret.

En högre koncentration kan absolut vara rätt för någon med tålig hud och vana vid aktiva produkter.

Men för någon annan kan en lägre koncentration som går att använda konsekvent ge ett mycket bättre resultat över tid.

Så nästa gång du står mellan 5 %, 10 % och 20 %:

Fråga inte bara “Vilken är starkast?”

Fråga hellre:

“Vilken av de här kommer min hud faktiskt må bra av att använda regelbundet?”✨

🧫 EXOSOMER

Exosomer är små vesiklar som celler använder för att kommunicera med varandra och har blivit ett väldigt stort buzzword inom både estetiska behandlingar och hudvård.

Problemet?

Begreppet låter otroligt avancerat – men vilka exosomer som används, varifrån de kommer, hur de är framställda och om de faktiskt kan levereras dit de behöver komma spelar enorm roll.

Det är alltså inte så enkelt som:

“Den innehåller exosomer = fantastiska resultat.”

Här vill jag personligen se betydligt mer forskning på den färdiga produkten innan jag blir riktigt imponerad. 🔬

⏳ SKIN LONGEVITY

En trend jag faktiskt gillar lite mer.

Skin longevity handlar mindre om att försöka “stoppa åldrandet” och mer om att försöka behålla huden välfungerande, motståndskraftig och frisk över tid.

Det innebär mer fokus på:

💧 hudbarriären

☀️ solskydd

🧬 välstuderade aktiva ingredienser

🌿 återhämtning

✨ konsekvent hudvård istället för aggressiva snabbfixar

Och här tycker jag faktiskt att hudvårdsvärlden är på väg åt ett väldigt bra håll.

Min känsla:

✅ Smart – framför allt om longevity betyder att vi börjar ta hand om huden istället för att attackera den.

🔴 LED, microcurrent och beauty devices hemma

Beauty tech fortsätter också att växa enormt.

LED-masker, microcurrent, radiofrekvens och andra apparater som tidigare främst fanns på kliniker har flyttat in i badrummet.

Här är mitt viktigaste råd:

Alla devices är inte likvärdiga.

Teknik, styrka, våglängder och hur regelbundet apparaten används spelar stor roll. Det finns exempelvis forskning bakom rött och nära infrarött LED-ljus – men det betyder inte automatiskt att varje LED-mask på marknaden ger samma resultat.

💡 MITT HUDTERAPEUT-TIPS

Jag älskar innovation inom hudvård. Men när något nytt dyker upp försöker jag alltid fråga:

🔎 Finns det forskning på ingrediensen?

🔎 Finns det forskning på just den här typen av användning?

🔎 Finns det studier på den färdiga produkten?

🔎 Eller bygger påståendet framför allt på en trend?

För ibland är ny hudvårdsteknik faktiskt riktigt smart.

Och ibland har vi bara satt ett väldigt avancerat namn på något som kanske inte gör fullt så mycket som TikTok lovar. 😅

Vilken av de här trenderna har ni testat? Eller vilken av dessa är ni mest skeptisk/taggad till - kommenterea nedan 👇

Det kommer nya hudvårdstrender snabbare än jag hinner tömma badrumsskåpet 😅 Men bara för att något går viralt betyder det inte automatiskt att det är revolutionerande.

Så nu tänkte jag kika lite närmare på några av de stora trenderna just nu och ställa frågan:

Riktigt smart – eller mest väldigt bra marknadsföring? 👀

🧬 PDRN – “salmon DNA”

PDRN har fullkomligt exploderat inom K-beauty och kommer ursprungligen från användning inom bland annat regenerativ medicin.

Här är det viktigt att skilja på PDRN som används i kliniska behandlingar och PDRN i ett serum hemma i badrummet.

Det finns intressant forskning kring PDRN i medicinska och injicerbara sammanhang, men vi har betydligt mindre forskning som visar att PDRN applicerat ovanpå intakt hud ger samma typ av resultat.

Min känsla:

🤓 Spännande? Absolut.

✨ Kan det vara en fin hudvårdsingrediens? Ja.

🪄 Ska vi förvänta oss samma resultat som från en injektionsbehandling? Nej.

🪸 SPICULES – microneedling på flaska?

Har du sett produkter som nästan känns lite stickiga på huden? Då kan det vara spicules.

Spicules är mikroskopiska strukturer, ofta framställda från marina svampar, som används i vissa hudvårdsprodukter och kan skapa en stickande känsla på huden. De marknadsförs ibland som “liquid microneedling”, men här tycker jag att vi ska vara lite försiktiga med jämförelsen.

En hudvårdsprodukt med spicules är inte samma sak som en professionell microneedlingbehandling.

Och mer stick betyder definitivt inte automatiskt bättre effekt. 😉

Min känsla:

🌟 Intressant teknologi.

⚠️ Men inte något jag skulle kasta in i en redan känslig eller överbehandlad hud.

VI fortsätter detta roligt teama i en del 2 bara om några dagar och jag är så spänd på att höra vad ni tycker - kommentera gärna nedan så jag får höra era reflektioner ❤️