Följ vår hudterapeut

“Om 5 % är bra måste 10 % vara dubbelt så bra.”

Men huden fungerar inte riktigt så. 😅

Som hudterapeut tittar jag mycket hellre på hela formuleringen, hudens tolerans och hur konsekvent produkten faktiskt går att använda än att bara stirra mig blind på en procentsats.

För ibland ger en högre koncentration mer effekt.

Men ibland ger den mest… mer irritation.

✨ C-VITAMIN – MER HAR EN GRÄNS

L-askorbinsyra är en av de mest studerade formerna av C-vitamin.

Här finns forskning som visar att upptaget i huden ökar upp till ungefär 20 %, men över den nivån verkar man inte få ett bättre upptag – och risken för irritation kan istället öka.

Det betyder inte att alla behöver 20 %.

En produkt på 10–15 % kan fortfarande vara väldigt effektiv – och kanske mycket lättare att använda regelbundet.

Och här spelar även saker som pH, stabilitet och själva formuleringen stor roll. En hög procentsats av en instabil ingrediens är inte automatiskt bättre än en lägre koncentration i en välformulerad produkt.

🧴 RETINOL – STARKARE KAN OCKSÅ BETYDA SVÅRARE ATT TOLERERA

Retinol är ett bra exempel på varför jag inte tycker att högst procent automatiskt vinner.

I en studie jämfördes 0,1 %, 0,3 % och 1 % retinol. Där gav 0,3 % och 1 % liknande förändringar i flera markörer kopplade till hudens remodellering, medan 0,3 % tolererades betydligt bättre än 1 %.

Det finns dessutom kliniska studier där 0,1 % retinol har förbättrat synliga tecken på fotoåldrande med relativt god tolerans.

Så högre styrka är inte alltid synonymt med bättre resultat i praktiken.

För om produkten gör huden så irriterad att du bara kan använda den sporadiskt – är den då egentligen mer effektiv för just dig?

💧 NIACINAMID – BEHÖVER VI VERKLIGEN 10–20 %?

Niacinamid är en ingrediens där vi ofta ser ganska höga koncentrationer i dagens produkter.

Men mycket av den kliniska forskning som visar effekt på bland annat ojämn hudton, textur och synliga ålderstecken har gjorts på koncentrationer kring 2–5 %.

Det betyder inte att 10 % automatiskt är “fel” – men det betyder att vi inte kan säga att dubbelt så hög koncentration ger dubbelt så bra resultat.

Och högre koncentrationer kan för vissa hudtyper kännas mer irriterande.

🔬 DET ÄR HÄR FORMULERINGEN KOMMER IN

När jag bedömer en produkt tittar jag därför inte bara på:

Hur många procent innehåller den?

Jag vill också veta:

✨ Vilken form av ingrediensen används?

✨ Hur stabil är den?

✨ Vilket pH har produkten?

✨ Hur är ingrediensen levererad i huden?

✨ Vad finns mer i formulan?

✨ Hur ofta går produkten faktiskt att använda?

Två produkter med “10 % av samma ingrediens” kan därför bete sig väldigt olika på huden.

💡 MITT HUDTERAPEUT-TIPS

Se procent som en del av informationen – inte hela svaret.

En högre koncentration kan absolut vara rätt för någon med tålig hud och vana vid aktiva produkter.

Men för någon annan kan en lägre koncentration som går att använda konsekvent ge ett mycket bättre resultat över tid.

Så nästa gång du står mellan 5 %, 10 % och 20 %:

Fråga inte bara “Vilken är starkast?”

Fråga hellre:

“Vilken av de här kommer min hud faktiskt må bra av att använda regelbundet?”✨

🧫 EXOSOMER

Exosomer är små vesiklar som celler använder för att kommunicera med varandra och har blivit ett väldigt stort buzzword inom både estetiska behandlingar och hudvård.

Problemet?

Begreppet låter otroligt avancerat – men vilka exosomer som används, varifrån de kommer, hur de är framställda och om de faktiskt kan levereras dit de behöver komma spelar enorm roll.

Det är alltså inte så enkelt som:

“Den innehåller exosomer = fantastiska resultat.”

Här vill jag personligen se betydligt mer forskning på den färdiga produkten innan jag blir riktigt imponerad. 🔬

⏳ SKIN LONGEVITY

En trend jag faktiskt gillar lite mer.

Skin longevity handlar mindre om att försöka “stoppa åldrandet” och mer om att försöka behålla huden välfungerande, motståndskraftig och frisk över tid.

Det innebär mer fokus på:

💧 hudbarriären

☀️ solskydd

🧬 välstuderade aktiva ingredienser

🌿 återhämtning

✨ konsekvent hudvård istället för aggressiva snabbfixar

Och här tycker jag faktiskt att hudvårdsvärlden är på väg åt ett väldigt bra håll.

Min känsla:

✅ Smart – framför allt om longevity betyder att vi börjar ta hand om huden istället för att attackera den.

🔴 LED, microcurrent och beauty devices hemma

Beauty tech fortsätter också att växa enormt.

LED-masker, microcurrent, radiofrekvens och andra apparater som tidigare främst fanns på kliniker har flyttat in i badrummet.

Här är mitt viktigaste råd:

Alla devices är inte likvärdiga.

Teknik, styrka, våglängder och hur regelbundet apparaten används spelar stor roll. Det finns exempelvis forskning bakom rött och nära infrarött LED-ljus – men det betyder inte automatiskt att varje LED-mask på marknaden ger samma resultat.

💡 MITT HUDTERAPEUT-TIPS

Jag älskar innovation inom hudvård. Men när något nytt dyker upp försöker jag alltid fråga:

🔎 Finns det forskning på ingrediensen?

🔎 Finns det forskning på just den här typen av användning?

🔎 Finns det studier på den färdiga produkten?

🔎 Eller bygger påståendet framför allt på en trend?

För ibland är ny hudvårdsteknik faktiskt riktigt smart.

Och ibland har vi bara satt ett väldigt avancerat namn på något som kanske inte gör fullt så mycket som TikTok lovar. 😅

Vilken av de här trenderna har ni testat? Eller vilken av dessa är ni mest skeptisk/taggad till - kommenterea nedan 👇

Det kommer nya hudvårdstrender snabbare än jag hinner tömma badrumsskåpet 😅 Men bara för att något går viralt betyder det inte automatiskt att det är revolutionerande.

Så nu tänkte jag kika lite närmare på några av de stora trenderna just nu och ställa frågan:

Riktigt smart – eller mest väldigt bra marknadsföring? 👀

🧬 PDRN – “salmon DNA”

PDRN har fullkomligt exploderat inom K-beauty och kommer ursprungligen från användning inom bland annat regenerativ medicin.

Här är det viktigt att skilja på PDRN som används i kliniska behandlingar och PDRN i ett serum hemma i badrummet.

Det finns intressant forskning kring PDRN i medicinska och injicerbara sammanhang, men vi har betydligt mindre forskning som visar att PDRN applicerat ovanpå intakt hud ger samma typ av resultat.

Min känsla:

🤓 Spännande? Absolut.

✨ Kan det vara en fin hudvårdsingrediens? Ja.

🪄 Ska vi förvänta oss samma resultat som från en injektionsbehandling? Nej.

🪸 SPICULES – microneedling på flaska?

Har du sett produkter som nästan känns lite stickiga på huden? Då kan det vara spicules.

Spicules är mikroskopiska strukturer, ofta framställda från marina svampar, som används i vissa hudvårdsprodukter och kan skapa en stickande känsla på huden. De marknadsförs ibland som “liquid microneedling”, men här tycker jag att vi ska vara lite försiktiga med jämförelsen.

En hudvårdsprodukt med spicules är inte samma sak som en professionell microneedlingbehandling.

Och mer stick betyder definitivt inte automatiskt bättre effekt. 😉

Min känsla:

🌟 Intressant teknologi.

⚠️ Men inte något jag skulle kasta in i en redan känslig eller överbehandlad hud.

VI fortsätter detta roligt teama i en del 2 bara om några dagar och jag är så spänd på att höra vad ni tycker - kommentera gärna nedan så jag får höra era reflektioner ❤️

Retinol, retinal och peptider är tre ingredienser som ofta dyker upp när vi pratar om linjer, struktur, spänst och en jämnare hudton. Men de fungerar faktiskt på ganska olika sätt – och framför allt är retinol och retinal inte samma sak som peptider. 👀

✨ RETINOL

Retinol är en form av A-vitamin och en av de mest välkända ingredienserna inom hudvård. När retinol appliceras på huden behöver det omvandlas i flera steg innan det når den biologiskt aktiva formen retinsyra:

Retinol → retinal → retinsyra

Det innebär att retinol arbetar lite mer indirekt. Med regelbunden användning kan retinol bidra till att förbättra hudens struktur, minska synligheten av fina linjer och ge en jämnare hudton.

Eftersom huden kan behöva vänja sig vid retinol rekommenderar jag gärna att börja försiktigt, till exempel några kvällar i veckan, och sedan öka användningen successivt. 🌙

⚡ RETINAL

Retinal, som också kallas retinaldehyd, är också en form av A-vitamin. Skillnaden är att retinal ligger ett steg närmare retinsyra än retinol.

Retinal → retinsyra

Det behöver alltså bara genomgå ett omvandlingssteg i huden, jämfört med retinol som behöver två. Därför betraktas retinal generellt som mer potent än retinol.

Precis som med retinol kan retinal hjälpa till att förbättra synliga ålderstecken, hudstruktur och ojämn pigmentering över tid. Men mer potent betyder inte automatiskt att det är rätt val för alla – tolerans och den totala formuleringen spelar stor roll.

🧬 PEPTIDER

Här byter vi faktiskt ingredienstyp helt.

Peptider är korta kedjor av aminosyror, alltså byggstenarna som proteiner består av. Det finns många olika sorters peptider och de kan ha olika funktioner i en hudvårdsprodukt.

De används ofta i produkter som fokuserar på hudens spänst, återfuktning och synliga ålderstecken. Forskningen på peptider är lovande, men effekten varierar beroende på vilken peptid som används och hur produkten är formulerad. En aktuell systematisk genomgång visar också att evidensen för topikala peptider fortfarande är mindre enhetlig än för retinoider.

💡Så hur brukar jag tänka?

Jag ser inte peptider som en direkt ersättare för retinol eller retinal men det fungerar perfekt om du har en känsligar hud. Retinoider har en annan verkningsmekanism och betydligt längre dokumentation inom hudvård.

Peptider kan däremot vara ett fint komplement i en rutin – och är ofta enklare att använda för den som inte vill eller kan ha en lika aktiv rutin.

Enkelt sammanfattat:

Retinol → A-vitamin, två omvandlingssteg till retinsyra

Retinal → A-vitamin, ett omvandlingssteg till retinsyra

Peptider → aminosyrakedjor som arbetar på ett helt annat sätt

Och oavsett vilken du väljer: ge huden tid. Hudvård handlar sällan om snabba resultat, utan om konsekvent användning och en rutin som huden faktiskt trivs med. ✨

☀️ Använder du retinol eller retinal så är det extra viktigt med SPF på dagen!

Volufiline syns överallt just nu och kallas ibland för ”filler på flaska”. Den sägs kunna ge mer volym under ögonen, i kinderna och till och med på läpparna. Men vad säger egentligen forskningen? 🔬

🌿 VAD ÄR VOLUFILINE?

Volufiline™ är ett ingredienskomplex som bland annat innehåller extrakt från Anemarrhena asphodeloides. Här är ämnet sarsasapogenin särskilt intressant.

I laboratoriestudier har man sett påverkan på adipocyter, alltså fettceller, och deras lipidlagring. Det är därifrån teorin om ökad volym kommer.

Men – laboratorieresultat är inte samma sak som bevisad effekt på huden. 👀

🧪 VAD SÄGER DE KLINISKA STUDIERNA?

Den humanstudie som ofta lyfts fram gjordes faktiskt på bröstområdet – inte i ansiktet.

En produkt med 5 % Volufiline användes två gånger dagligen i 56 dagar. En mindre volymökning rapporterades, men resultatet nådde inte konventionell statistisk signifikans. Studien kom dessutom från företaget bakom ingrediensen.

Jag hittar idag inga robusta, oberoende kliniska studier som visar att Volufiline faktiskt ökar fettvolymen under ögonen, i kinderna eller på läpparna.

💉 FILLER PÅ FLASKA?

Här skulle jag säga nej. En filler injiceras direkt i vävnaden och ger volym på ett helt annat sätt. För Volufiline saknas idag tillräcklig klinisk evidens för att kunna lova samma typ av effekt.

Däremot tycker jag att det är en väldigt spännande ingrediens att följa. Det finns intressanta laboratoriedata, men forskningen har helt enkelt inte hunnit ikapp hypen ännu.

Min sammanfattning som hudterapeut:

👀 Spännande – men ännu inte bevisad för att öka ansiktsvolym.

🌿 ”NATURLIG HUDVÅRD” – FINNS DET NÅGON REGEL?

Här kommer kanske den största överraskningen.

Det finns idag ingen gemensam harmoniserad EU-standard som bestämmer exakt när en kosmetisk produkt får kallas naturlig eller ekologisk. EU-kommissionen lyfter själv att det saknas en europeisk harmoniserad standard för naturlig och ekologisk kosmetika.

Det innebär att ordet ”naturlig” i sig inte automatiskt berättar hur stor procent av produkten som kommer från naturliga råvaror.

Men även här gäller reglerna för kosmetiska claims: företaget måste kunna motivera det påstående man gör och marknadsföringen får inte vilseleda konsumenten.

Det finns däremot frivilliga certifieringar, exempelvis COSMOS NATURAL, som har egna tydliga kriterier för vad som får certifieras som naturlig kosmetika.

🌾 EKOLOGISK HUDVÅRD – ÄR DET MER REGLERAT?

Även här behöver vi skilja på EU-lagstiftning och certifieringar.

Det finns ingen gemensam EU-definition som säger exakt hur stor del av en kosmetisk produkt som måste vara ekologisk för att hela produkten ska få beskrivas som ”ekologisk”. Precis som med andra kosmetiska påståenden måste marknadsföringen däremot vara sanningsenlig och kunna styrkas.

Det är här olika oberoende certifieringar kommer in.

🌿 Ecocert är en certifieringsorganisation som många av er kanske känner igen från hudvårdsförpackningar. För att en kosmetisk produkt ska kunna bära en certifiering via Ecocert behöver den granskas mot tydliga kriterier för bland annat ingrediensernas ursprung, hur stor andel som är av naturligt eller ekologiskt ursprung och hur produkten tillverkas.

Det betyder alltså att en Ecocert-märkning ger oss mer konkret information än om det bara står ”ekologisk” på framsidan av en produkt.

Men kom ihåg: ekologisk hudvård betyder inte automatiskt att produkten är bättre, mer effektiv eller passar alla hudtyper bättre. Det berättar framför allt något om ingrediensernas ursprung och hur vissa delar av produktionen har kontrollerats. 🌱

💡 MITT HUDTERAPEUT-TIPS

Försök att inte automatiskt läsa:

🌿 naturlig = bättre

🐰 cruelty free = vegansk

🌱 vegansk = naturlig

🌾 ekologisk = effektivare

De beskriver helt olika saker – och de säger faktiskt väldigt lite om hur bra en produkt kommer fungera för just din hud.

För mig är formuleringen alltid viktigare än ett enskilt ord på framsidan av förpackningen. Vad innehåller produkten? Hur är den formulerad? Vad vill du uppnå med din hudvård? ✨

Det är där den riktigt intressanta hudvården börjar.

❤️

Vi möts av ord som cruelty free, vegansk, naturlig och ekologisk nästan varje dag inom hudvård. Men vad betyder de egentligen – och finns det regler för vem som får använda dem? 👀

Jag tänkte reda ut några av de vanligaste begreppen och samtidigt kika på en annan aktuell EU-regel: mängden A-vitamin i kosmetika.

🇪🇺 RETINOL – NU FINNS EN EU-GRÄNS

EU har infört begränsningar för hur mycket vissa former av A-vitamin som får finnas i kosmetiska produkter.

Regleringen gäller retinol, retinyl acetate och retinyl palmitate och gränsen anges som retinolekvivalenter, RE:

✨ Body lotion: max 0,05 % RE

✨ Övriga leave-on- och rinse-off-produkter: max 0,3 % RE

Produkter som innehåller dessa former av A-vitamin ska dessutom märkas med information om att produkten innehåller vitamin A och att man bör ta hänsyn till sitt totala dagliga intag.

Men här kommer en viktig detalj: det betyder inte att EU har förbjudit retinol. Det handlar om att begränsa den totala exponeringen för A-vitamin.

Sedan den 1 november 2025 får nya produkter som inte uppfyller reglerna inte längre släppas ut på EU-marknaden. Produkter som redan fanns på marknaden innan dess har en övergångsperiod och får fortsätta säljas fram till 1 maj 2027.

🐰 CRUELTY FREE – ÄR INTE ALL KOSMETIKA I EU REDAN DET?

Här blir det lite mer komplicerat än man först kan tro.

Inom EU är det förbjudet att djurtesta färdiga kosmetiska produkter för att uppfylla kosmetikalagstiftningen. Förbudet för färdiga produkter började gälla 2004 och för kosmetiska ingredienser 2009. Sedan 2013 gäller också EU fulla marknadsföringsförbud för kosmetika som djurtestats för kosmetiska säkerhetskrav enligt dessa regler.

Så varför finns då märkningen cruelty free?

EU kosmetikaförordning har faktiskt särskilda regler även för påståenden om djurförsök. Ett företag får säga att inga djurförsök har utförts endast under vissa förutsättningar som även omfattar tillverkaren, leverantörerna och ingredienserna. Och en ingrediens kan dessuto m ha historiska djurdata eller omfattas av andra kemikalieregler än just kosmetikalagstiftningen. Därför är ”cruelty free” inte riktigt samma sak som att ingen av ingredienserna någonsin, någonstans, har testats på djur.

🌱 VEGANSK – VAD BETYDER DET?

En vegansk kosmetisk produkt innebär i praktiken att den inte innehåller ingredienser eller biprodukter från djur, exempelvis bivax, lanolin eller vissa animaliskt framställda ingredienser.

Men något många kanske inte vet är att det inte finns någon särskild harmoniserad EU-definition för ”vegansk kosmetika” i kosmetikaförordningen.

Det betyder däremot inte att ett företag kan kalla vad som helst veganskt. Alla kosmetiska påståenden måste följa EU regler för marknadsföring av kosmetika. Ett påstående ska bland annat vara sanningsenligt och kunna styrkas – man får alltså inte tillskriva produkten egenskaper den inte har.

Och viktigt:

Vegansk ≠ cruelty free.

Det ena handlar om vad produkten innehåller, medan det andra handlar om djurförsök.

Del två med mer info kring naturlig hudvåd, ekologisk hudvård samt en liten summering kommer imorgon 🌿❤️

Jag är ju mask tokig och min go-to är alltid maskerna från Dr.Jart+.

Dr.Jart+ Cryo Rubber-maskerna ser nästan likadana ut – men de är faktiskt framtagna för lite olika hudbehov. ❄️

Alla används på samma sätt: först applicerar du ampullen på rengjord hud och därefter lägger du på den kylande gummimasken i ungefär 20 minuter. Masken hjälper till att kapsla in produkten samtidigt som huden kyls och får en riktigt härlig, återfuktad finish.

Men vilken ska man välja? 👇

💧 MOISTURIZING – Hyaluronic Acid + Peptide

Den här väljer jag när huden känns torr, yttorr, stram eller helt enkelt törstig på fukt.

Hyaluronsyra hjälper till att binda vatten i huden och formulan är framtagen för att öka återfuktningen och minska fuktförlusten.

När passar den?

Efter en lång dag, under torra perioder, efter flygresa eller när huden bara känns matt och uttorkad.

🌿 SOOTHING – Allantoin + Peptide

Min go-to när huden känns stressad, varm eller tillfälligt röd.

Allantoin är en lugnande och hudkonditionerande ingrediens, och den här varianten är framtagen för att lugna synlig rodnad och stötta hudbarriären.

När passar den?

När huden känns lite ur balans, efter mycket kyla eller värme, eller när du helt enkelt vill ge huden något lugnande och snällt.

✨ BRIGHTENING – Niacinamide + Peptide

Den här väljer jag när huden känns glåmig eller ojämn och behöver mer lyster.

Niacinamid är en riktig multitasker som bland annat kan bidra till en jämnare hudton och stärka hudbarriären.

När passar den?

Inför en kväll när du vill ha extra glow, eller som en boost när huden känns matt och livlös.

🧬 FIRMING – Peptide

Här ligger fokus mer på spänst, fasthet och synliga fina linjer.

Peptider är korta kedjor av aminosyror och används ofta i hudvård för att stötta en slätare och mer spänstig känsla i huden.

När passar den?

När huden känns lite trött och du vill ha en tillfällig plumping- och uppstramande effekt inför exempelvis en middag, fest eller annan beauty-prep. ✨

💡 Mitt hudterapeut-tips:

Du behöver egentligen inte välja Cryo Rubber-mask efter din “hudtyp” – välj efter hur huden känns just den dagen.

Torr och stram? → Moisturizing 💧

Röd och stressad? → Soothing 🌿

Glåmig och matt? → Brightening ✨

Vill ha mer plump och spänst? → Firming 🧬

Det är också det jag gillar med den här typen av masker – de fungerar fint som en extra boost när huden behöver något lite extra, snarare än som ett måste i den dagliga rutinen. ❄️