Divine EdP och Divine Le Parfum

Förra året lanserade Jean Paul Gaultier parfymen Divine EdP i en vacker gyllene flaska i form av sin numera ikoniska korsett. En flakong som lovar att innehålla en doft som levererar och uppfyller högt ställda förväntningar.

Jag måste erkänna att jag inte fick ihop det första gången jag provdoftade denna. Förväntade mig att bli knockad men ut kommer en finstämd blommig, lite söt, fräsch doft med tydliga akvatiska spår.
Doftnoter bl a havssalt, liljor och maräng.

Oväntad och lite spännande kombination som hela tiden på något sätt lyckats hålla kvar mitt intresse.

Så kom då en flanker tidigare i år, Divine Le Parfum. Precis som jag vill att en flanker ska vara - hög igenkänning! Några doftnoter skiljer dem åt men de mest framträdande doftnoterna är kvar underbart och kraftigt förstärkta. Förälskelsen är ett faktum!🥰

Fräscha blommor i en salt havsbris landar mjukt i marängen som här fått sällskap av amber och benzoin (som för övrigt tillsammans med vanilj ofta ingår i mix-noten amber). De ger båda en varm och vaniljaktig sötma.

När toppnoterna lagt sig, hjärtnoterna slagit ut och basnoterna tagit över så är det som att de åter plockar upp liljorna samt ger dig en förnimmelse av havsluften i näsan. Fråga mig inte hur denna parfym är "konstruerad" men mannen som är näsan bakom båda är Quentin Bisch, en av världens mest eftertraktade Master Parfumers.

Extra plus, för att inte vara en kraftfull tung parfym håller den också väldigt bra.